Lyckoruset efter gårdagens kurs sitter kvar ännu! Jag e så GRYMT nöjd med min lille svartvita indianhäst!

(Direkt ja skrev det där fick ja känslan "Tycker folk att ja skryter nu??")

Men jag ÄR faktiskt JÄTTELYCKLIG!!! Fick så UNDERBART bra o positiv kritik av Reynir att ja höll på att börja gråta, stoltheten över att JAG och min lilla springare har LYCKATS åstadkomma något så bra att vår tränare är nöjd! Jag fick höra sån som att vi inte alls va samma ekipage som vi var i novmber på första kursen, att vi hade gjort enorma framsteg och att jag jobbat jättebra med henne! Nu sitter tölten som en smäck, i traven har hon GO och börjat lyfta fint på benen, hon ha börjat få en kanon bakdelsaction och man riktigt känner hur energin kommer därifrån och hon jobbar, jobbar jobbar jobbar, svetten sprutar, men hon jobbar. Min tappra lilla kämpe! Återigen tyckte han att hon bara blir roligare o roligare att rida, för hon KAN så mycket, det är upp till mej att utmana oss, höja ribban ännu lite till!! Han tyckte hon började se riktigt fin ut i kroppen också. Sista lektionen fick vi till en sån trav att jag inte trodde det var möjligt, hon sprutade iväg med en sån energi att jag inte upplevt förut, hon sköt ifrån för kung o fosterland och kastade fram frambenen som att hon sku kasta av sej skorna, ner i form, jag kände riktigt hur hon arbetade med ryggen och rumpan och vilket LYFT, den lille hästen på 130cm (??) kändes som ett stort halvblod att sitta på, tror ja upplevt den traven på EN häst tidigare och det var Cattas Dennis som va finntravare... Ja hade fullt sjå att hålla mej kvar på ryggen =P Reynir tyckte redan när vi travade första gången att

"Nämen, nu LYFTER hon ju på benen!!"

Men den där sista, de va tyst på "läktaren" =)

LYCKLIG TJEJ!!!

Sådärja, nu har ja skrytit färdigt ;)

Första gången jag red för honom kom han o tog mej i hand och tackade för att jag var en sån duktig elev. Nu när det visade sej att han kommer först sent i höst nästa gång kom han fram å gav mej stor kram o bad mej fortsätta i samma riktigt och INTE släppa henne att bli smällfet i sommar, ja lovade att det inte ska ske!!

Jag har gått omkring på små moln sen dess!! Att man kan känna sån LYCKA å GLÄDJE av ett så lyckat ridpass!! Det är nog bara hästmänniskor som kan förstå den känslan när man uppnått något stort och fått ett så bra samarbete med hästen att man är ett, man tänker på vad man ska göra näst och då gör hästen det, man ändrar en ynka liten tyngdpunkt och hästen ändrar tempot, takten, riktningen etc.

Känslan av att vara ett med ett levande flykdjur som väger flera gånger mer än dej och har egen vilja och eget sätt att tänka! Att kunna kontrollera 300kg muskler och energi med mina 60kg... Det är FEELING ♥

Fast den allra första kommentaren han sa när vi kom in va nog bäst:

"Nämen, kolla, lille gammel Skjóna har boots nu!!"

"Jajjemen, NU ska vi JOBBA!!" svarade jag =)

Vet inte varifrån han drog det namnet men, aja... Lille Indianhsäten brukar hon annars få heta =) Kärt barn har många namn ♥ Sa ja förresten att ja e jättekär i min häst?? ;)

Så, nu ska vi träna som DÅRAR fram till hösten när han kommer igen. Annars får ja väl helt enkelt luska fram var i sveriga han e å håller kurs å fara dit ;)

Until Next Time!

Fridens

♥