Den ena heter Tom.

Honom tänker ja inte berätta om nu ;)

Den andre heter diabetes typ 1 -insulindiabetes

Min tanke lite med detta inlägg är INTE att på nått sätt få NÅGONS sympati eller så! Det ör inget att tycka synd om. Det är en daglig kamp, ja, men det går!

Från första stund har jag inte sett diabetesen som en SJUKDOM, det är ett HANDIKAPP! Detta för att jag själv ska lättare kunna acceptera det! En sjukdom är något man dör i, men jag dör inte av detta, jag har ett handikapp!

Ja, jag är MYCKET medveten om att dåligt skött diabetes har dödlig utgång! Jag är inte korkad. Men detta är bara för att JAG SJÄLV ska ha det nu LITE lättare!

Jag har nu bestämt mej för att vara lite mera noggrann, mäta mitt socker oftare och försöka få ordning på det! Men efter några dagars mätande så förstår ja varför ja alltid tidigare gett upp, man får som svart på vitt sina misslyckanden!

Tex. i onsdags kväll hade jag sockervärdet på 16,6 vid läggadags.

Tog mina 15ehn natt prothaphan som alltid.

På torsdag morgon vaknade jag med ett fastevärde på 3,3 -> hypo

Igår kväll hade jag värdet på 16,7

Jag tog samma mängd insulin till natten båda kvällarna o åt precis samma sak innan läggdags: två fullkornsrostmackor med vitlöksost på

Tog mitt morgoninsulin, 20ehn prothaphan, ca kl.8

kl.11.30  hade ja ett fastevärde på 9,7...

2 timmar senare låg mitt socker på 15,6 o då hade ja inte ens ätit NÅTT ännu, bara druckit två koppar kaffe! Samt att jag

Tog 7ehn humalog till lunchen som bestod av en ägg o bacon macka

Efter lunchen så låg mitt socker på 5,8! Perfekt!

Så snajja sen varför man inte ORKAR hålla efter o kolla... Ja VET att ja MÅSTE!! Men som sagt, trots sina ansträngningar så Hoppar sockret som ett cp!

Som sagt: man få svart på vitt om sina misslyckanden!

LITE skillnad på nålarna då och nu =P Tur som fan att man inte fick diabetes på 50 talet som min morfar o farfar =P

Ja menar, när ja fick det så hade jag 12mm långa nålar, sen bytte ja till 8mm för att nu använda 5mm. Hittade en gammal 12mm nål en dag å tyckte den va ENORM!! Hugaliga...

Ja vet ju inte riktigt VAD ja ska göra för att hålla motiveringen till att sköta mej! Fortsätter det såhär så inom en snar framtid kommer mina inre organ att inte må så bra å ge upp...

Jag har haft turen med att aldrig haft problem med fötterna iaf! Jag har fina fötter men bara lite förhårdnader, men inga sår eller sånt! Det enda jag fått är ju "fläckarna" på benen!

Jag är inte riktigt 100 på VAD det är, har fått sagt åt mej att de e fettceller i huden som dött o klumpat ihop sej! Men mer än det ha ja inte fått fram... Googlar man på "Hudförändringar pga dabetes" kommer det bara upp en massa skräckbilder på amputerade fötter o ickeläkande, köttiga sår =( det klarar ja mej utan. Ja VET ju som sagt vad konsekvenserna är för icke omskött diabetes så...

Men dessa fläckar får ja leva med! Så är det bara. Ja, folk stirrar o ser äcklade ut. Men kom nu då hellre å FRÅGA vad som är felet istället för att peka o viska! Att barn gör så är en sak, men när VUXNA gör så!!! Det tycker ja bara är respektlöst... Har varit med om det X antal gånger... Därför går ja hemskt sällan i kortbyxor bland folk, heller caprin då som täcker en del av fläckarna. Försöker ha tjocka strumpbyxor också eller strumpisar med mönster så fläckarna smälter in lite. Jag själv bryr mej inte om dem mera, men orkar inte med en massa blickar o shit...

Eller jo, egentligen gör ja ju det... Egentligen skäms ja väl nog... Men kan inte göra nått åt det!

Under en dag kan mina sockervärden vara såhär:

kl. 10: 12,8

11.30: 12,5

13.30: 13,5

15.30: 10,3

18.30: 5,8

21.30: 16,7

24.00: 16,6

Lite lätt studsigt... =(

Eller ja, studsigt o studsigt. Men håller en WAAAAY TO HIGH nivå över lag...

Sådärja, då ha ja fått ur mej lite om detta!

Tack för att Du orkade läsa!

Until Next Time

Fridens

♥

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

HERREGUD va länge sen ja skrivit nått här... Aja, ha väl inte haft den lättaste preioden ett tag så...   27/7 konstaterades att fostret slutat utvecklas i v.6... 31/7 till sjukhuset för förberedelser av medicinsk abort 2/8 in å göra medicinsk...

Ja vad kan man annat säga?? Sist ja skrev va i typ april =P  Ni som kanske hängt med så vet att mitt liv varit gaaaanska så hektiskt den senaste tiden. Den störtsta chocken of them all kom för några veckor sedan när de visade sej att ja var gravid....

Ojsan oj vad inaktiv ja varit här då =P  Men mitt liv har minst sagt varit myyycket rörigt ett tag här nu. Gjorde ju inte saken bättre att min mor pratar om att sälja Pargas, MITT pargas, enda stället ja får sinnesro på å där ja riktigt känner mej ...

Efter att ha varit i Karis nästan en vecka o blivit bortskämd så e man hemma igen å blir bortskämd här med ;) Janne kockar, byker, pysslar, plockar å donar! Men ja klagar inte!! Absolut inte =P    Det som däremot tar lite hårt på mej är när folk ...

... Vi gav det ännu ett försök. Men var det för att VI ville eller för att "alla andra" tyckte att "Jamen klart ni ska försöka"? Ja vet inte riktigt. Men de gick ändå inte vägen. Så snart hör man till statistiken av människor med kraschat äktenskap å...