Tänk vad en sån "liten" grej som en lyckad ridtur kan göra åt humöret!! Nåja, den som aldrig varit en hästmänniska, kämpat i ur o skur med sin fyrbenta vän, fått sej åkturer genom luften, skenturer på skogsvägar och orena gångarter aå man studsat ur sadel vet inte hur denna lycka känns!! Men efter travbanebesöket då min kära lilla häst fick frispel å vippade mej i backen så de visslade om det, så har hon varit lite knepig igen att rida, rätt spänd o sån... I förrgår sköt hon rygg som sagt för varje steg o studsade med rumpan som att bocka... Igår när vi var ut o red va hon riktigt fin, ja koncentrerade mej mest bara på att hon sku slappna av o vara nöjd. Idag va hon KANONFIN!!!!! Ja vågade t.om galoppera idag, sist vi gjorde det började hon bocka mitt i allt, inte roligt, i synnerhet inte när man e barbacka, vilket jag i stort sett alltid är då ja e rätt att rida henne med sadel... Vi va ut med alla 4 ridbara ikväll, Mikkiz med sin Gunde, Ellie med sin Eddie, Tina lånade Freippo o jag me Löffa då såklart. Drog returdepåronden, de va sååå nice att rida den igen =) Laufa sökte sej ner i form av sej självt flera gånger o ja hade INGET i handen alls, hon va sååå lätt, bar upp sej själv helt!! Oftast brukar ja nu ha lite vikt i handen, ibland även en massa, men idag, int nått =) Fina lilla tjocka ponnin ♥♥♥ De e länge sen ja kännt samspel med en häst, men nu börjar ja få det igen!! Ibland känner ja av det riktigt mycket faktiskt!! Hon e ju eg så fin, lille Töfse Tufsan min ♥♥♥

Stackars gulle va flugor hon hade runt ögonen där =( Samma dag skaffade jag sen flugluva åt henne!!

Imorgon bär det av ut i Ålands skärgård, Seglinge närmare bestämt =) Ska bli kul!! Sist ja va dit så va de för att hämta Painkiller o Kimbrly för ca 2år sen å de va vinter då, ska bli spännande å se Kumlinge sommartid!!

Förresten: Tänkte länka en intressant blogg här:

http://tiniscarlsson.bloggplatsen.se

Tina verkar vara en jättefin tjej som kämpar med ganska mkt liknande grejer som mig i livet! Värt ett besök!!

ja vet inte HUR man länkar i inläggen... Hoppas det blir rätt nu bara =)

puss o kram

om VAD det är jag lider av, jag har märkt att en del inte riktigt förstår vad det innebär att ha social fobi, och har du ALDRIG upplvt eller lidit av det, så har du egentligen ingen som helst aning om hur det är och hur det påverkar ditt vardagliva liv...

En bra dag: då har jag inga som helst problem att fara nånstans! Jag pratar på som vanligt, umgås, är social. Vill ha folk runt mej, fara o fika, luncha, shoppa, gå på stan, träffa människor, ringa folk osv.

EN dålig dag: bara tanken på att gå efter posten och KANSKE möta nån får mej att må illa o skaka av oro och rädsla... Att bara fara till affären en sån dag är snudd på en omöjlighet, men MÅSTE jag, så springer jag snabbt genom butiken, tar det jag ska, unviker med flit bekanta eftersom jag helt enkelt inte klarar av att möta på folk, gömmer mej bakom Tom och låter honom sköta den sociala biten. OM ja ens går med in i affären, vissa gånger sitter jag kvar i bilen och gömmer mej bakom en tidning. Jag vill inte träffa nån, inte prata med nån. Det är dessa dagar som 9 gånger av 10 framkallar sen panikångestattacker. Tanken på att gå ut och beblanda mej bland människor får halsen att snöras ihop, det känns som någon sitter på mitt bröst o ja får inte luft, magen knyter ihop sej, illamåendet kommer i vågor och sköljer över mej, ja ligger mest i soffan under en filt och skakar och gråter hysteriskt i min ensamhet...

Jag är inte medicinerad mera mot något av det... Alla kan säga att man e lite deppig o nere, men om du aldrig varit så deprimerad att du blivit medicinerad mot det, så har du INGEN ANING om vad depression egentligen är!!

Jag försökte gömma det bakom en fasad som bestod av alkohol. Alkoholen hjälpte mej att VÅGA, att fara nånstans och att vara social!! Tyvärr spårar det snabbt ur o det gjorde ju det i mitt fall... Allt blir en ond cirkel! Du dricker, du får dåligt samvete, då dricker du ännu mera för att bedöva det dåliga måendet men i slutändan blir du bara att må ÄNNU sämre. Har du riktigt otur krashar hela din tillvaro då... För du ORKAR helt enkelt inte ta tag i vardagliga saker, du ORKAR inte med konflikter, du ORKAR inte hålla på å förklara dej jämt och ständigt... Sen kommer minnesluckorna, snedtändningarna o allt annat fanstyg... Du säger och gör saker du ångrar sen, för egentligen är det inte DU som gör och säger, inte ditt RÄTTA jag. Men det är ingen URSÄKT att skylla på att man varit full, inte minns nått å betett sej som ett svin... Tllika som man faktiskt inte KAN hjälpa en människa om den själv inte VILL ha hjälp... Tyvärr!! Det finns en person som nu passar på att slänga upp sånt i ansiktet på mej men små, taggiga kommentarer som "jaa, hur många gånger sa vi inte åt dej att sluta dricka då??" och "jaja, men se nu hur bättre de sku ha varit OM du bara slutat tidigare" osv... SÅNT blir ja så jäääävla trött på!!

Jag har haft turen som har underbara vänner som fortfarande står vid min sida trots mitt förra liv. Jag var ostabil psykiskt, mådde allmännt dåligt o var rätt djupt nere i skiten... Japp, jag erkänner!! Hej jag heter Anna-Greta och jag är en halvnykter alkoholist!! Ja säger halvnykter eftersom vi kan festa till nån gång nu och då numera, tex i år har vi druckit 4-5ggr, men ja känner att jag KLARAR det, ja BEHÖVER INTE en återställare dagen efter, istället har jag en sån bakis, att ja inte ens vill se på alkohol ;) De e ju bra!! Men det händer även att man kan ringa mej kl.23 en lördagkväll och fråga om ja kan köra till stan och JAPP det kan jag!! För det starkaste jag druckit är kaffe =)

Och ja, jag är STOLT över oss!! STOLT att vi tagit oss upp ur träsket!!

Får man säga så?? Får man vara stolt över sej själv?? I detta fall tycker ja nog att man får det faktiskt ;)

Med tanke på hur vi levde förut, så är det ett UNDER egentligen att Tom o jag fortfarande är gifta faktiskt... så mycket som vi stred, slogdes, skrek på varann, vi va elaka mot varann, stygga, sårade med flit... Men ändå fanns det något där i bakgrunden som hela tiden sa "Ge inte upp, KÄMPA för faaaan, KÄÄÄMPAAAA" och det gjorde vi... Ibland kämapde jag ensam i motvind... Vet inte hur han kände, men så kände jag iaf... Jag gjorde mycket illa!! Men det gjorde nog han med... Men vi är ett team, Tom och jag, vår kärlek är STARK och har vi klarat av detta, så klarar vi mycket ännu till!! Tom♥ du är min klippa, min stadiga punkt, min bästa vän, tvillingsjäl, partner in crime... Jag älskar dej mest av allt som finns!!

♥ 8år 6mån 29dagar ♥

puss o kram

Det var nog bra att ja släpade ut mej på ridtur igår trots mitt tövlande på gården o vred ryggen så ja int höll på att komma upp ur soffan... Men bara ja kom mej upp på hästen gick det bra o vet, ni, de gick RIKTIGT bra =) visserligen va hon bitvis spänd som en stålfjäder o blv styv i tölten o bara grisepassade, men ja koncntrerade mej mest bara på att få henne avslappnad igen o att hålla mej på =) hon kan nog vara en riktigt humörskärring, min lilla sneda häst ;)

Ska nog ta o dela av vinterhagen så ja får sätta henne o Freyr på bantning innan dom far på bete till Mikkiz, hon kommer ju att sprängas annars lilla fettot =P Freyr va riktigt snäll me Fanny också igår å de va skoj att va ut me Linda igen, så de va en riktigt lyckad kvällsåktur =) Allt kändes liksom så mkt bättre efteråt!! Nice =)

Idag är det regnigt o mulet =( efter att faktiskt ha sovit 6h på raken känner ja mej rätt utvilad trots att ja steg upp kl.05 typ... Nu e morgonkaffet klart o min älskling kommer inte upp förän om en timme, så ja får sitta här helt i lugn o ro, surfa, dricka kaffe o lyssna på radio x3m =) Nice med såna morgnar också!! samt knapra på valnötter ;) men nu har ja iaf bot mot mina crawings hemma: Wasa frukostknäcke o kalles randiga kaviar!! SÅÅÅÅ gott, är jämt sugen på det just nu ;) *hahaha*

LUNCHSÄLLSKAP SÖKES FÖRRESTEN!!! Så dåligt väder idag så de inte är nå skoj att gå på stan heller...

Ja har funderat lite över detta med ÄKTA vänskap, ja tror nog att det är när man umgåtts, sen tar en paus från varandra o efter pausen kan man fortsätta igen som om de aldrig hänt nått, aldrig varit nått avbrott. Det känns som äkta vänskap för mej!! Alla behöver en paus från varandra ibland, eftersom vänskap kan jämföras med ett förhållande, man älskar, man "hatar", man blir osams men blir sams igen. Så är det nog, iaf i min lilla värld ;)

puss o kram

jag bara inte FÖRSTÅR mej på vissa helt enkelt... Du fick ju precis som du ville, du fick ditt nya liv med allt vad det innebär, så varför, snälla du, detta fruktansvärda gnällande då, helahela tiden?? Alltid när man ser/hör något av/om dej så gnäller du på ALLT... Din partner är si o så, ägnar inte tillräckligt med tid för DEJ, dina vänner e si o så, dom duger väl men att du saknar en del andra, dina nya bostad är väl si o så osv... Fatta hur TRÖTT man blir... Kan du tänka dej, att de faktiskt kan bero på DEJ också till mkt stor del av hur människor beter sej emot dej?? Ha de NÅNSIN fallit dej i tanken, att kanske DU faktiskt har gjort något fel?? Ja menar, folk börjar inte dissa o prata skit om andra utan orsak, oftast iaf, så kanske du borde se till dej själv lite INNAN du dömer andra?? Det tycker jag att är en bra ide =) Du verkar tycka att du är såååå perfekt, cool, häftig men hey, I´ve got news for you, INGEN är perfekt...Du verkar tro att du och ENDAST du är den PERFEKTA vännn som ALLA borde ha, mjooo, eller hur?? Don´t think so... Du är snarare patetiskt som påstår dej vara något som du nu verkligen inte är!! Du säger att du alltid finns för dina vänner trots att ingen finns för dej, men var fanns du då när jag mådde som sämst?? När vi nästan var i skillsmässa Tom o jag?? När jag VERKLIGEN behövde de få vänner ja hade?? Inte fanns du för mej iaf... Så undrar du ännu VARFÖR ingen ställer upp för dej?? Ja, som sagt: ta en titt i spegeln lilla vän, svaret finns nog närmare än du tror... Jag tycker faktiskt mest synd om dej som måste ha din fasad uppe för jämnan... Nåja, det är ditt liv som du har valt, inte mitt!!

Ja vet själv hur lätt det är att inte uppskatta det man har!! Man förstår inte vad man har före man förlorat det!! Eller iaf håller på att förlora det... Ja ha en gång hållit på att förlora Tom och ALDRIG mera vill jag vara med om det... Jag tror att det är en del av människans natur, att gnälla o klaga o ALDRIG vara riktigt nöjd, som ja skrivit en gång tidigare, jah har det ju otroligt BRA, men är man helt nöjd ändå?? NÄÄ, så är fallet...

Annars så känns livet mkt lättare nu, umgicks med L en stund ikväll o de va rysligt uppiggande!! Fixade lite med en hage, va på hästrunda o bara snacka en massa skit om allt o inget! Lättade massor på trycket... =) Imorgon ska ja göra ett nytt försök eftersom det faila så kopiöst idag, hoppas på att de går bättre bara!! Eller ja, imorgon?? Senare idag snarare, klockan är ju trots allt 1.37 så... Här sitter ja för mej själv, bloggar o knaprar på digestivekex med smör o ost på ♥♥♥ *MMMMMUUUUUMMMMAAAA* e gottissugen men har inget gottis hemma (tack o lov =P ) så det får duga med kex bara!! Å de duger alldeles utmärkt =)

Nej, från och med nu ska ja nog försöka börja se det POSITIVA i saker o ting, inte bara det negativa. Jag är tyvärr lite av en pessimist, men borde verkligen ta efter min älskade make som trots allt HAN varit med om i sitt liv, vilket är ungefär en 2567ggr mera o framför allt VÄRRE saker än jag, har ett positivt tänkande, så varför kan inte jag lyckas med det då?? Ja menar, hästarna hade nog "bara" en kyss f*ttandag för att ja satt ihop Idde o Glasse med de andra så dom ha hållit på å skenat o slagits o gjort upp om rangen, så dom var ju lite upprörda ännu, det var nog därför som inget funkade!! Men ändå känns de som ett big time FAIL eftersom jag ALDRIG haft problem med att rida Laufa ensam ut, aldrig nånsin!! Hon ha ALLTID varit lika snäll o lugn oavsett om vi har sällskap eller inte. Eller ja, klart hon e piggare när det är andra med, men aldrig omöjlig så att säga!! Så när det då ett tu tre går åt skogen med allt, så e de ju klart att man känner sej totalt misslyckad o värdelös... Meeeen det var väl väntat också, de ha ju gått nästan FÖR bra med henne hittills, förutom ett par incindenter då...

Men vill säga TACK till alla som kommenterat på FB, L som ringde direkt ja hade uppdaterat samt för de gulliga messen ja fick av Jenny o Jennifer!! Det värmde massor att känns att man kanske inte är ensam med sitt illamående! Att man faktiskt inte BEHÖVER kämpa ensam, för jag HAR faktiskt vänner som bryr sej om mej, som oroar sej när de läser nått som mitt förra inlägg, som faktiskt ÄR intresserade av hur jag mår för att de BRYR sej, inte för att de känner att de MÅSTE, det beetyder MASSOR!! Ni är mkt älskade av mej och ni betyder allt för mej!! Ensam e ju ju ändå aldrig egentligen i mina down perioder, jag har ju all stöd ja bara behöver här hemma av Tom♥, de var så gulligt som en sjukskötersa sa åt mej när ja låg inne första vändan

"Du verkar ha ett bra stöd hemifrån, ni ser ut att ha en sån fin kontakt din man och du, ni verkar ha ett speciellt band mellan varandra som man inte ser ofta, inte ens hos alla par/äkta makar. Ta vara på det och förlora det inte!!"

och det är om man tänker efter, inte så konstigt att Tom♥ o jag har det, med tanke på allt skit som vi gått igenom under dessa år tillsammans... Det rymms MYCKET i 8år, 6mån och 28dagar... Mer än man tror ;) Men det som inte dödar det stärker oss och vi har vuxit oss samman på ett sätt jag inte trodde var möjligt, det blir bara bättre och bättre med åren!! Gick vi inte isär då den där jobbiga tiden för ca 5år sen, så vet jag inte VAD som skulle få oss att gå isär... Jag litar på min Tom♥ till 200% och vet att han litar på mej!! Just nu är vi inne i en nykär period igen också, det är sååå nice!! Det pirrar i magen när han kramar mej, hjärtat tar ett extra skutt när han kysser mej, när ja ser på klockan o inser att det bara är ca 15min kvar tills han är hemma för kvällen så hoppar ja omkring som på små rosa moln och är SUPER ivrig och bara vill ha hem honom så jag kan få kasta mej runt halsen på honom, krama, kyssa och känna mej älskad tillbaka ♥♥♥♥

Nåja, ska väl försöka mej på att få några timmars sömn nu så jag orkar upp och stänglsa sen. Fasen hörrni vad ja SAKNAT att gärda!! Helt knäppt egentligen =P

puss o kram

You´r my heart, you´r my soul, you´r the only thing that matters to me. Nothings gonna change my love for you, you oughta know by nw how mutch I love you ♥♥♥♥

God Natt på er alla

så känner ja mej just nu... Ja e en fucking jävla looser som inte klarar av NÅNTING banne mej... Hela jag är ett enda stort misslyckande... Har INGET positivt att säga för närvarande... Ja kan ju inget, klarar inget, allt går ju bara åt helvete... de känns så jävla hopplöst...Allt ja försöker mej på att göra blir ju ändå bara ti skit...  just nu sku ja bara kunna ge bort hästarna, sluta med djur över huvudtaget o bara gräva ner mej i en stor grop för ingen skulle märka det ändå... Jag är ett enda stort misslyckande hela jag!! Borde nog inte ens ha blivit född aldrig, skulle nog varit bättre så...

SATAN va ja hatar sånt härt, när allt bara sparkar en i huvudet och inget blir som man vill...

Ja menar, de BRUKAR ju gå så bra, de brukar ALLTID funka hur bra som helst!! Ja har ALDRIG haft någe bekymmer med det tidigare... Men såklart sku de gå käpp rätt åt helvete idag då...

Ja ger upp nu...

Orkar fan inte mera...

Fail BIG TIME... Det är jag det...

Blää...

Lite tankar igen såhär kl.00.39 på natten...

VAD ÄR NORMALT?? Kan man definiera ordet NORMALT?? Man säger ju ofta att "Du e ju int normal" eller "Det där låter ju inte riktigt normalt" men, vad ÄR normalt egentligen??

Vi pratade med en kompis om det en gång, när hon sa att hon inte vill bli ett sånt därnt NORMALT tråkigt par när hon skaffar karl, men igen, VAD ÄR NORMALT??

Ett NORMALT förhållande?? Är det då att efter några år, ligga o läsa en varsin bok innan man släcker lampan, pussar varann lätt godnatt och somnar med ryggarna mot varandra?? Man har sex en gång i veckan med lampan släckt vid läggdags?? Är det att frun ALLTID har maten klar när maken kommer hem från jobbet, ALLTID håller huset skinanade rent och ALDRIG bjakar sina egna intressen, utan så länge maken får ägna sej åt sitt så är allt frid och fröjd??

Isf är vi INTE normala, jag och Tom♥, lååångt ifrån... Tex så tycker folk att vi INTE är normala som inte festar på skillda håll... Men de ha vi valt själva!! Vi har haft från första början den överenskommelsen, att INTE festa på skillda håll och INT fara på krog utan den andra partnern. Vi har provat, men de slutar alltid med en massa drama o skitsnack. Så vi mår bäst av det...

Tom jobbar och jag är hemma arbetslös, men det betyder INTE att vi inte skulle dela på hushållsarbetet ändå. Jag har inte varje dag maten klar när han kommer hem, mest eftersom det oftast är HAN som har maten med sej hem från jobb... Men kaffe, de har ja nästan alltid klart åt honom!! Jag håller faktiskt inte huset skinanade rent... ja HATAR att diska, de är det värsta jag vet... Och har jag inte gjort det av nån anledning, så ställer han sej o gör det utan att knorra. Är det ONORMALT det då?? Klart att jag gör lite varje dag i hemmet för att vi inte ska bo i någon svinstia, det säger ju sej självt, men JAG tycker det är VIKTIGARE med ett bra, fungerande förhållande, än ett rent hem... Jag känner inget MÅSTE att göra "det o det o det" innan han kommer hem från jobb... Ja jobbar inte i hemmet efter nån lista, DÅ om nångång måst man ju tappa lusten att göra NÅTT alls!??!

Vårt samliv är underbart, spontant, passionerat. De FUNKAR bra och det är det viktigaste för OSS...

Vid läggdags ibland så löser jag korsord och han spelar nått spel på telefon. Eller så ligger vi tätt nära varandra och bara pratar om allt möjligt som hänt under dagen och ventilrar andra händelser. Vi har delat täcke under hela vårt liv tillsammans och skulle klara oss bra med en säng på 1m i bredd för vi ligger ihopkurade i mitten ändå, så det skulle rymmas en 3:dje person att sova med oss t.om =P

Vi tycker att vi har ett NORMALT fungerade äktenskap, men det kanske inte andra tycker.. Men så var vi ju där igen, VAD ÄR NORMALT?? Jag tror faktiskt inte att man KAN eg säga vad som är normalt och vad inte. Man skapar nog det normala för en själv så som man själv vill ha det!! Ingen annan kan ju säga åt dej vad som är normalt eller onormalt i DITT liv heller. Anser jag iaf!! Hela livt handlar ju om prioriteringar och val, så säg nu sen vad som är NORMALT eller inte... Nä, de går nog inte!!

Jag vet iaf att jag älskar dej min finaste Tom♥, hur ONORMAL du än är ;)

puss o kram

urk ja, lider av en måndagsångest utan dess like idag =( ALLT känns tråkigt, hopplöst, lönlöst, sorgligt... Saknaden efter mormor är mera påtaglig idag än vad det varit på länge nu... Behövde bara se nått sorgligt på TV, titta på bilden av henne o tårarna sprutade =( saknar henne så grymt, de tar sååå ont =(

Igår hittade nykomlingarna hit iaf! Jennifer dök upp vid kl.14, Mikkiz o Gandur ("Gunde") kom vid 15tiden, lagade oss iordning o red iväg upp mot skolan övre åkrarna i möte med Ellie o Edall ("Eddie") tog en tur via solbacka o skogarna hem. Riktigt nice o va ut ett gäng issikkon =) så nu består gänget av Freippa, Löffa, Gunde o Eddie, Glassen ska tilläggas bara Idde far inkommande helg. Dessvärre är Freyr lite lätt rasist mot Eddie, hästar är ju oftast färgrasister, Freyr e svartbrun, Gandur e svart, Laufa svartskäck men Edall ljusbrun, så han e lite mobbad just nu =/ Men så ha dom haft rätt mkt uppgöreslser om rangen också, Freippa o Eddie, två "äldre" auktoritära valacker som ingen av dom vill ge sej... Nåja, de blir nog bättre med tiden =) Riktigt fin flock det är här nu iaf, Glasse e ju också svart sen så han o Gandur lär ju ha mkt roligt ihop, två svarta ynglingar ;) Men ja måst säga, att Gandur ha ju VERKLIGEN vuxit till sej!! Förra sommaren såg han ut mera som en glop, bara ciggen i mungipan o ölburken som fattades, så va de Glopen Gandur, nu ser han ju vuxen ut, lika hög som Laufa e!! Snudd på lite högre t.om tror ja =P men han kände nog igen sej, när vi gick från grusvägen hemåt så innan Mikkiz hann göra nått så vek han av upp hit mot oss!! Typ direkt han kom in i hagen också vandrade han iväg ner mot plan vid vägen, han visste precis var han var ;)

Nu ska ja lägga mej i soffan o deppa vidare lite...

Puss o kram

... janå, har ingen vettig rubrik att skriva ändå så =P *hahaha*

Nu börjar det känas att man kom alldeles för sent i säng å steg upp 7.30 i morse... Varit på travbanan halva dagen, först som inchckare o sen som domarsekreterare! De va riktigt riktigt roligt faktiskt!! De e jätteroligt att vara domarsekreterare, man lär sej så otroligt mkt och får fråga en massa!! Tex testade ja lite mina egna kunskaper också där i samma veva, tex så kunde ja fråga om nått ekipage att "den där ser lite si o så ut, e de så??" och hon svarade såklart om ja hade rätt eller fel o oftast hade ja faktsikt rätt!! Men så har ja ju lärt mej av den BÄSTA L genom alla år som vi umgåtts mer eller mindre intensivt. Ja har henne att tacka för MYCKET, ja ha lärt mej så otroligt mkt av henne som ja trodde ja glömt här med tiden när ja inte sysslat så mkt med hästar på de viset, men de kommer tillbaka!! Sakta men säkert =)

Igår va de full fart nästan hela dagen!! For med ♥ till stan på morgon, mötte upp med sara o barnen, for hem hit till oss o tog morgonfika, tillbaka till stan ti kl.11 för F sku ti käftis, sen for vi till Time Out o luncha, efter de packade vi oss iväg ti Lilla Holmen o rastade ungarna lite medans Sara o ja satt me en varsin läsk i skuggan o pratade skit o ventilerade olika saker =) For till Tjäna sen o fyndade lite för HELA 6,50!!

LOPPISFYND:

Byxorna Tom har ha ja haft ett tag, men t-shirten e ny!! Bidrar även med en dagens AG

Sen hade ja kaffe date med Jennifer, vi gick o köpte kaffe o satt oss i parken vid torget, drack kaffe o kommenterade folk =P De va nån liten brutta som ja mötte i dörren från torggallian, HERREGUD vad hon synade mej!! O vilken BLICK ja fick av henne =P Herreguuud!! Stackars lilla tjejen, bara för att hon gick me ett par svarta, illasittande leggings o en sliten jeans jacka, inte fan synade ja henne heller för den skull o såg äcklad ut =( Tillika som de e underhållande så är det faktiskt sårande när folk synar en sådär... Då va ja ju inte ens någe extremt klädd!! Tyckte de va riktigt smakfullt, turkost o svart, de matchar ju!! Menmen, vi har alla olika smak...

Sen va ja ti Emmaus o kikade lite o sen hämta hem älskling♥♥ Kvällen gick av bara farten, gjorde inget vettigt, kanalerna på TV:n krånglade så vi kikade på Desperate Houswifes hela kvällen ;)

Nu ska vi nog inte göra så mkt idag heller, bara en lugn lördag!!

puss o kram