usch, idag är det RIKTIGT hörstrusk väder ute... regnar o stormar om vartannat... Fast mysigt tillika att sitta inne med en massa små lampor o ljus på!! Vaknade 6.30 av att kommunen va ute o satt upp plogpinnar.... HALV SJU PÅ MORGONEN!!!! jävla dårar.... man vakna ju direkt av ljudet när dom borrar hål först, o sen av softblandaren som lyste upp hela rummet *gaaaaah* och JUST när ja höll på att somna om, så börja Mymlan jålma... hon löper IGEN kattj*veln.... sku behöva hitta en frasse åt henne så hon sku få en kull barn o sen sterilisera.

Magen har ja up och ner också... haft de i en veckas tid nu, om int länge, nå ända sen ja börja med medicinerna för ryggen... INTE trevligt... Någon som har tips på hur man får den att stabilisera sej igen??? tar emot mer än gärna...

Denna vecka har vi nog inte så mkt att se fram emot, janå, ska ti mamma o pappa imorgon på mat o lite prosterijobb, men i övrigt har vi no plans. Fast rätt skönt tillika den också, tar dagen som den kommer och småpyssla lite!! Påbörjade projektet rensa i garderoberna igår, men får ju sån ångest när ja hittar en MASSA kläder som ja hade en gång i tiden när ja vägde 54kg men som inte passar på mej mera... MORR!!!! vill ju helst inte ge bort dom heller IFALL man kommer i storlek 36 igen vid nått tillfälle... int  för att ja tror det men man kan ju alltid HOPPAS juh!!! Eller??

så smal vill ja va igen... Får int ens på mej dom där byxorna upp till halva låren!!! *morr* fast ja blev det ju pga rätt otrevligt omstädigheter... För man kan faktiskt banta med att ta för lite insulin! Enda felet är att man leker med livet som instats då. Och för mej var det inte ens meningen att de sku blir så... Ja trodde ju bara att ja hade magsjukan! Låg o sov hela dagarna o bara kräktes. Därför tog ja inte mitt insulin heller eftersom ja inte åt något. Tog med mej Tom på jobb så ja sku få jobbet gjort, ja va så slut så ja satt på en hink o spydde i skitrännan... Efter fyra dagar orkade ja inte mera o bad Tom köra mej till akuten... Efter att läkaren hade tagit ETT blodprov blev det fart på gänget o ja kördes upp till intensiven och kopplad till flera olika monitorer och datorer... ja har insulinbrist, syraförgiftning i blodet, infektion o gud vet allt... Min kropp hade börjat stänga av reservkrafterna redan o va på väg in i den eviga vilan... Stackars älskade Tom, han satt vid min säng i stort sett dygnet runt, ja va int till mycket sällskap då ja mest sov bara, men han satt tappert där ändå!!! efter tre dagar på intensiven fick ja flytta till medicinska o där va ja kvar sen en vecka. SÅ ibland får man lära sej den hårda vägen om livet...

Försökte vara tapper o pigg ändå för min älskades skull!!

 

Emmi

19 oktober 2010 19:37

Prova såna där acidofilus-bifidus tabletter, eller vad dom nu heter.. Jag fick tips om det när jag åt superstark antibiotika en längre tid, för att hålla magen i skick. Jag köpte dom inte själv, så därför är jag osäker på namnet.. :/

http://simsonet.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

HERREGUD va länge sen ja skrivit nått här... Aja, ha väl inte haft den lättaste preioden ett tag så...   27/7 konstaterades att fostret slutat utvecklas i v.6... 31/7 till sjukhuset för förberedelser av medicinsk abort 2/8 in å göra medicinsk...

Ja vad kan man annat säga?? Sist ja skrev va i typ april =P  Ni som kanske hängt med så vet att mitt liv varit gaaaanska så hektiskt den senaste tiden. Den störtsta chocken of them all kom för några veckor sedan när de visade sej att ja var gravid....

Ojsan oj vad inaktiv ja varit här då =P  Men mitt liv har minst sagt varit myyycket rörigt ett tag här nu. Gjorde ju inte saken bättre att min mor pratar om att sälja Pargas, MITT pargas, enda stället ja får sinnesro på å där ja riktigt känner mej ...

Efter att ha varit i Karis nästan en vecka o blivit bortskämd så e man hemma igen å blir bortskämd här med ;) Janne kockar, byker, pysslar, plockar å donar! Men ja klagar inte!! Absolut inte =P    Det som däremot tar lite hårt på mej är när folk ...

... Vi gav det ännu ett försök. Men var det för att VI ville eller för att "alla andra" tyckte att "Jamen klart ni ska försöka"? Ja vet inte riktigt. Men de gick ändå inte vägen. Så snart hör man till statistiken av människor med kraschat äktenskap å...