På vänskap och "vänskap"?? Ja tror att gränserna kan vara ganska luddiga för vissa.

Hittade ett så bra ordspråk på FB:

En känsla jag känt alltför många gånger! Man duger ett tag, men sen händer det något och man blir lämnad utanför... Utan en förklaring, utan något! Bara dumpad ett tu tre... Oavsett hur mycket man än ställt upp å hjälpt en människa så blir man behandlad såhär. Får man skylla sej själv för att man litade?? Ja bara undrar...

Kan ta ett exempel:

Man har ställt upp i absolut vått och torrt! Man har ändrat sina ursprungsplaner bara för att vännen ringer o behöver en eller så har man ändrat planerna IFALL vännen kommer att ringa! Man har verkligen gjort ALLT!

Sen, när JAG verkligen INTE har möjligt att släppa allt och fråga hur högt när peronen säger HOPPA, då går fan på torra land! Det kan vara att jag står i stallet o har just sadlat hästen och ska hoppa upp å fara å rida med någon, inte börjar jag sadla av o sätta ut hästen igen bara för att rusa. Det GÖR ja INTE. Istället för ett accepterande från "vännen" då så får man höra att "ja, nå då får ja göra det själv då men vi får väl se OM ja hinner göra NÅTT annat idag för de lär ju ta tid" då kör man på "ge-dåligt-samvete" stilen. Funkar inte det så gnälls det lite till.

Sen hör man inte av sej mera på BRA länge! Om man sen frågar, varför hon inte hört av sej får man som svar

"Jamen, du va ju så sur sist ja fråga om hjälp o JAG tänker minsann inte NOJSA"

Sur?? För att jag just skulle hoppa upp på hästen o rida med stalkompisarna?? Ja va inte det minsta sur, ja var bara UPPTAGEN!! Sådär som människor ibland ÄR!!

Vanligt förekommande...

Ja undrar varför ja står ut med detta år efter år, gång på gång...

MEN, ja ha faktiskt fått nog nu!!

Efter en händelse som bara visade HUR människan tar mej förgivet, då höll ja på att SPY!!

För om JAG frågar om något, nej då får ja inte ens ett svar!! E de så man behandlar såna man kallar "VÄNNER"??

Jag är inte riktigt uppfostrad på det sättet...

Jag har verkligen sållat och synat mina umgängen nu... Det finns vissa som jag dock inte har kontakt med på långa tider, men när ja väl pratar/umgås med dem sen så fortsätter vi där vi slutade sist! Inga krav, inga konstiga frågor om varför eller hur. Det bara funkar.

Det viktigaste av allt:

Återigen vill jag poängtera att det inte står NAMN eller sånt! Känner någon sej träffad så betyder det väl att man gjort nått fel?? För om man INTE gjort fel, varför skulle man då känna sej träffad?? Nä, just de ;)

Until Next Time

Fridens

♥