oj du milde TID detta var svårt... Hmmm...

I låg å högstadiet va ja alltid olyckligt kär... Ja va tjejen som "ALLA" killar blev kompis med, men aldrig kär i... Jag var alltid den som fick lyssna på deras snack om att dom va olyckligt kära å hur dom sku få henne, oftast en viss tjej som börjar på S som va alla killar drömtjej då   

Min första riktigt pojkvän, som även då var min första kärlek var väl Harry det då, vi blev ihop 10/6-1996 när det var Bing Bang på Islandia i mariehamn. Ingen av oss hade råd att gå in så vi satt utanför å snackade å drack lite öl, sen tog vi en promenad upp mot baadhusberget (pissberget för den som inte vet =P ) och satt å gosade, han var även min första riktiga kyss ;) Jag va 15 då och han var 19... OJ vad lycklig jag var!!! I sjunde himlen MINST, det bästa var ju att han va rolig och älskade att underhålla, och mina vänner älskade honom... Men det tog slut 2mån senare =( jag fick höra att jag bara kopierade hans stil å hade inget eget liv... Gissa om ja va nere?? Ja hade ju t.om gett honom det värdefullaste man kan ge en annan person!! Den som inte fattar va ja menar får väl fråga ;)

Sen efter det kantades mitt liv av en hel del konstiga kufar... Allt från alkoholister till knarkare å kriminella... De enda ja behövde va ju att bli älskad, att få BEKRÄFTELSE att ja dög åt någon... kunde ha slutat väääldigt illa.......

Nu har ja den perfekta mannen för mej!!! Vi firar 8år ilag i november i år å jag e lycklig med honom!!!

Älskar min Tom mest av allt!!

  puss å kram