Min älskade mamma och pappa ja. Utan dem skulle jag legat i rännstenen för LÄÄÄNGE sen... Tack vare mina föräldrars yrken har jag fått lida myyyycket tyvärr...

Mårten Andersson

f.1954

min pappa är kontraktsprost på Åland, dvs. högsta chefsprästen. Han har jobbat i eckerö församling i 29år nu. Född och bott samt studerat i åbo. Älskad av vissa, hatad av vissa. Min far har en bestämd åsika om han gillar eller ogillar något eller något. Tycker han inte om DEJ så låter han dej veta det, men han är såpass smart, att även om han förolämpar någon, så fattar itne personen i fråga det förän ja, dagen efter typ!! de e nog lite därifrån jag fått mitt munläder, både på gott och ont!! Arbetsnarkoman är han, när han är ledig från Eckerö åker han till Tallinn och arbetarantingen i Pühavaimu Kirik (Den helge andes kyrka) eller i en i en svensk/estnisk kyrka st.Micheals Tycker om att fara å flänga =) Jag älskar dock min far, även om vi haft våra ordentliga duster geonom åren. Nu har vi en fantastisk kontakt!! Min far är som farfar, en stark man med starka åsikter, men ändå mjuk och lätt att tycka om!!

Liisa Andersson (f.Ajoniemi)

f.1952

född i Nurmijärvi och studerat i Åbo. Min mamma är församlingspastor i Jomala församling. Hon har tyvärr haft en hel del motarbetningar pga sin epilepsi. Blivit nerkad arbete tex.i Mariehamns församling för att dom va oroliga för att hon skulle få anfall i kyrkan igen osv, vilket har hänt EN gång nånsin... Det kallar jag diskriminering!!! Min mor är en lugn och stabil person. Inte alls lika mkt i farten som pappa min, inte ens i närheten!! Min mamma e nöjd om hon efter arbetsdagen får sitta i sängen, titta på tv och dricka ett glas rött!! Mamma e snäll, lätt att prata med, men kan för utomstående vara svår att få kontakt med eftersom efter allt illa hon blev utsatt för i Mariehamns församling blivit jätte misstänksam mot folk, och inte alls lika framfusig som hon varit förut, tyvärr... Mamma och jag har också jättefin kontakt, fast vi inte talas vid dagligen men vi vet var vi har varandra ändå!!

Det var lite om mina föräldrar. Som sagt, jag har fått lida massor i min ungdom pga deras yrken, men sånt e livet. Man får stå ut ibland med lite mera än man sku ha ork med... Älskar ändå dem hur mycket som helst!!

Tillbaka imorgon!!

Puss o Kram