Är väl bland det jobbigaste som finns?? Ska man säga något?? Ska man bara blunda å låta det passera?? Hur ska man vända sej??

Vi blev och diskutera en bekant som vi tror att har hamnat längre ner i träsket än denne vill inse själv! Jag kan nu prata av EGNA erfarenheter eftersom jag själv varit ner på botten å vänt...

Men man blir att fundera när människan ALLTID är packad redan när fester o tillställningar börjar, denne kan eller vågar tydligen inte fara bort någonstans, utan minst 12öl i kroppen...

Allt blir en ond cirkel! Jag minns själv när vi var som mest nere, det var hemskt svårt att fara någonstans och vara NYKTER när alla började dricka, helst hade man druckit en viss mängd alkohol före för att ens våga fara bland folk... och jag har väl ALDRIG tidigare lidit av social fobi... Trots år av mobbning och diverse annat dorg, så lyckades ja ändå vara framåt å social, tills något hände... Är inte riktigt säker på VAD, men något var det iaf... och jag hatar det, jag ABSOLUT HATAR att vara folkskygg... Det är som denna skylt säger:

Det stämmer såå bra!! Sen är det ju det också, att känner jag mej trygg med en människa från första början, vissas kemi stämmer ju bara ihop, så då e de inga problem! Mina närmaste vänner vet också, att om jag har en sämre dag när jag mest sitter tyst å inte är överdrivet social fast jag är med dem, så dom låter mej vara, de låter mej morra i ett hörn i lugn å ro å pressar mej inte, för då e de nästan som att väcka en björn som sover =P *hahahaha*

Många tankar har snurrat kring detta, just idag av någon anledning... Kallas nog MÅNDAGSÅNGEST big time tror ja =( kurat ner mej i soffan under en filt o glott på TV hela dagen hittills... Borde nog gå ut å göra nått så ja inte blir inne hela dagen!! Fast måla kan ja göra ikväll också om Tom sku bort å spela med grabbarna så...

Men en sak är MIN åsikt iaf, jag vet att många tycker att jag har helt fel, TROTS att jag varit nere i alkoholträsket o inte de:

ALKOHOLISM ÄR INGEN SJUKDOM!!!!!! Du väljer SJÄLV att dricka, de e INGEN som TVINGAR dej att ta till spriten, du har banne mej själv satt dej i den sitsen att du inte klarar dej utan alkohol!!

INGEN tvingade mej att dricka, jag gjorde det för att bedöva mitt tragiska liv, allt blev bättre för stunden, ja vågade mera o allt kändes fint när man va i fyllan! Alkohol blev som balsam för själen som bedövade ångesten o rösterna i huvudet som skrek åt en... Jag visste ju, varje gång, att ångesten bara blev värre å värre för varje gång, men istället för att GÖRA något åt saken å flydde man in i världen av alkohol!! Ja vet att de fanns folk runt omkring som led av att se oss supa oss mer o mer neråt, men vad kan man göra?? Man kan inte göra någonting egentligen förän människan själv vill ta tag i det!! Därför blir jag så less när det skall försvaras med att alkoholism är en sjukdom! NEJ!!! Man jobbar sej själv ner i det stadiet att man inte kan klara sej utan alkohol, trots att det finns hur mkt hjälp som helst att få! Men man är för STOLT!! Man säger ju liksom att "Nej jag har inga problem, vaddå?? Öl e ju gott!! Varför sku man inte kunna dricka det då 7dagar i veckan??" eller man vill inte sjunka så lågt att man söker hjälp... Man har sin stolthet! Ja vet!! Been there-done that!

Våran räddning blev min rygg o att Tom har 1000ggr bättre självkurage än jag nånsin kommer att ha! Han har ju trots allt jobbat sej up från värre ställen, så alkoholen va ju "piece of cace" för honom att komma upp från!!

Jag kan välja: Ha ont i ryggen å inte kunna göra något med kan dricka, eller att inte ha ont o vara nykter!! Vilket väljer man?? JO nyktert såklart!

Vi dricker nu kanske i genomsnitt 1gång/mån!! och JA jag är STOLT över oss!! I lördags satt vi å tittade på när de andra drack, fast dom bjöd oss också, men vi tackade nej, va inte sugna helt enkelt! Drack kaffe istället!! Fjäder i hatten ;)

Ja e beredd på att få krittik, men jag anser, att förän du själv, personligen varit nere i träsket, så har du inte en aning om vad du pratar om!!! Man MÅSTE uppleva saker själv innan man vet, jo, man kan bli medberoende med en famlijemedlem som är svårt alkoholiserad, man ser det på väldigt nära håll, men fullt o fast är det inte samma som att vara mitt upp i det själv!

puss o kram

 

Ika

17 september 2012 13:29

Bra inlägg gumman! Det är så tungt att se dom man älskar drabbas av % och sjunka djupare och djupare.
Det är som du säger att det är bara en själv som väljer att dricka men samtidigt är det en sjukdom oxå. Menar, har man ex alkoholiserade föräldrar/släkt så kan man lättare fastna i skiten.
Jag säger inte nu att alla kommer att falla dit. Vissa förblir nykterister då dom blivit så avskräckta sen barnsben av %.
Sen kan man falla dit även om man inte har/har haft alkoholiserade föräldrar/släkt.
Det är juh inte så att nån sitter med en pistol mot tinningen på en och säger "Drick lr du dör" lixom utan man gör det av egen vilja.

Måste oxå säga att jag är otroligt stolt och glad att ni tagit er ur skiten och nu dricker med måtta sas. <3 <3
Älskar er och vill att ni ska må bra och ha det bra.
Puss <3

http://snowangel.bloggplatsen.se

AG Ylander

17 september 2012 19:40

ja eller de e väl mera sen när man kommit så långt som en annan bekant till oss, att om man inte får alkohol så får man kramper odyl, då e de ju mera en sjukdom, men man har ju fortfarande själv supit sej i det skicket!
Tro mej, vi e också glada att vi tagit oss upp ifrån den skiten o har numera ett sunt förhållande till alkoholen! Vi kan dricka en fredag men inget mera den helgen, och det kan bli såpass sällan som en gång/mån, ibland inte ens det!
Älskar dej med ♥♥

 

Ika

17 september 2012 20:23

Jo det har du helt rätt i självklart. =)
Puss <3

http://snowangel.bloggplatsen.se

 

Corinne

17 september 2012 23:21

Jag ser inte heller alkoholism som en sjukdom. INGET säger att bara för att jag har en pappa som är nykter alkoholist (och du vet vem till men d behöver int folk veta) blir jag det. Det finns ingen gen som förs över till barn eller övrig släkt som skulle påvisa att barn/övrig släkt blir beroende. Jag anser att man isåfall präglas till det, man har inte sett annat! Sen beror det på personlighet, övrigt folk omrkring, hur upp i man vart i det, egna värderingar som avgör sen. Men alkolholism = sjukdom? Nej. Dock skall det behandlas på samma sätt som en sjukdom vid ev. behandling. På samma sätt som att nån överviktig ätit sig till för högt blodtryck tex :) (samma sak, har ni tänkt på de?) ;) Detta är verkligen ett av mina favorit ämnen och jag kan debattera hur länge som helst om d ;) hihi

 

Erika

18 september 2012 19:48

Bra skrivet! Kram

http://Zicazevmamma.blogspot.com

AG Ylander

19 september 2012 09:26

Tack =) Ja e bara ärlig å skriver från hjärtat =) Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

HERREGUD va länge sen ja skrivit nått här... Aja, ha väl inte haft den lättaste preioden ett tag så...   27/7 konstaterades att fostret slutat utvecklas i v.6... 31/7 till sjukhuset för förberedelser av medicinsk abort 2/8 in å göra medicinsk...

Ja vad kan man annat säga?? Sist ja skrev va i typ april =P  Ni som kanske hängt med så vet att mitt liv varit gaaaanska så hektiskt den senaste tiden. Den störtsta chocken of them all kom för några veckor sedan när de visade sej att ja var gravid....

Ojsan oj vad inaktiv ja varit här då =P  Men mitt liv har minst sagt varit myyycket rörigt ett tag här nu. Gjorde ju inte saken bättre att min mor pratar om att sälja Pargas, MITT pargas, enda stället ja får sinnesro på å där ja riktigt känner mej ...

Efter att ha varit i Karis nästan en vecka o blivit bortskämd så e man hemma igen å blir bortskämd här med ;) Janne kockar, byker, pysslar, plockar å donar! Men ja klagar inte!! Absolut inte =P    Det som däremot tar lite hårt på mej är när folk ...

... Vi gav det ännu ett försök. Men var det för att VI ville eller för att "alla andra" tyckte att "Jamen klart ni ska försöka"? Ja vet inte riktigt. Men de gick ändå inte vägen. Så snart hör man till statistiken av människor med kraschat äktenskap å...