Suttit och funderat på lite datum detta år som är värda att komma ihåg!

6/2 Tom ♥ AG 9år förlovade

27/2 ett år sedan mormors bortgång =(

18/6 Jag blir 32!!! TRETTIOTVÅ ÅR!!!! Ja fyllde ju just 25....

31/7 Tom ♥ AG 9årig Bröllopsdag (jag tyckte att vi JUST gift oss)

14/8 4år sen Bamse somnade in =(

02/11 Tom ♥ AG 10år!!!!!!

13/12 1år sen Sweet gick bort =(

Jag kan faktiskt inte förstå att vi varit ett par i 10år redan!!! JÖSSES va fort tiden går!! Vissa kanske tycker de e dumt att ja skriver om det såhär långt i förväg, men å andra sidan, de som känner oss vet nog att de md 100% säkerhet kommer att bli en 10års dag att fira =) För ha vi INTE gått isär ännu, trots allt som hänt under dessa år, så undrar jag VAD som egentligen skulle göra att vi SKULLE gå isär?!!? Jag menar, vi tog oss igenom den kaotiskt, mardrömsperioden för ca 5år sedan, visserligen HÖLL det på att sluta med skilsmässa då, men det gjorde inte det, så då kan ja faktiskt inte ens i min vildaste fantasi komma på VAD som skulle resultera i en skilsmässa hos paret Ylander! Alla motgångar har stärkt oss, de har gjort att vi vuxit oss samman och blivit ett såpass sammansvetsat team som det bara inte går att slita isär sådär bara. Det ska nog vara något riktigt drastiskt! Men å andra sidan så har livet lärt oss att ta oss igenom dåliga perioder!

Tyvärr då, så har ja glömt att NJUTA av de bra perioderna!! VARFÖR kan ja inte bara njuta när allt är bra mellan oss istället för att gå omkring o bara VÄNTA på när det kommer att krasha igen?? Whats the point liksom??

Just nu e allt udnerbart här hemma! Han e glad, mysig, rar, hjälpsam, snäll! Vi har massa passion mellan oss och allt e jättebra! MEN istället för att njuta 100% av det så njuter ja till 50% och andra hälften så går ja å väntar på NÄR det skall krasha igen...

Undrar om karlarna tänker så också?? Ja tror inte det, dom lever nog mera i nuet än vad oss kvinnor! Nu är ju inte alla kvinnor likadana, det vet jag, men ja tror det är så faktiskt! Vi kvinnor tänker mera på framtiden medans männen lives in the moment mera!

Hur lär man sej det?? Jag vill lära mej att leva UTAN grubblande, UTAN tänk om tankar, UTAN oron... Bara få njuta av tillvaron och vardagen tillsammans!

Jag känner mej som en nykär tonåring ju för tusan!! Vill pussas, kramas o mysa hela tiden! Får fjärilar i magen när jag tänker på honom! Går runt med ett fånigt leende och är bara såååå lycklig!

Men det är väl bra att känna så efter snart 10års förhållande?? det är väl så det ska vara när det är bra?? Jag vet ju att vi två är a match made in heaven ♥♥♥

Vi avslutar varje telefonsamtal med "puss puss, älskar dej" fortfarande!

Vi sitter o håller varandra i handen i bilen!

Vi går hand i hand i butiken, på gatan, överallt!

Vi kramas och pussas var vi än må vara i stort sett!

Vi ger varandra massa söta komplimanger i tid och otid!

Vi skickar söta, gulliga SMS åt varandra, bara för att!

Så ja, det är väl nog såhär det skall vara när man funnit RÄTT!! När man hittat honom med stort H! När man funnit sin andra pusselbit i livet!

För det har jag gjort iaf!! och jag lämnar honom ALDRIG!!

Men ändå, kan jag njuta av de bra stunderna?? Svar: NEJ!!! =(

Kan heller inte förstå att det redan gått ett ÅR sen mormor somnade in... Saknaden river i mitt bröst för jämnan och sorgen är enorm ännu...

Ett år av sorg, saknad och ensamhet har passerat...

Som följs av ännu ett år av samma sak...

Det sägs att tiden läker alla sår, men detta sår vägrar läka! Det blir inte ens till ett ärr... Du lämnade ett stort tomrum i mitt hjärta som inte kan ersättas med något annat... Det finns INGEN som kan fylla ut det tomrummet mormor lämnade...

Jag saknar och tänker på dej varje dag!!

puss o kram

Hehehe, bra rubrik där allt =P

Kklockan är 02:12 just nu, jag sitter här nere i källaren i vårt rökrum, bloggar, läser Mia Skäringer:s underbara bok Dyngkåt och hur helig som helst samt äter russin ;)

John Blund lyser med sin frånvaro totalt... Aja, huvudsaken e att älskling får sova som ska gå på jobb imorgon! så ja lämnade honom o Zoyan snarkande så sött i sovrummet, tog mitt russinpaket o en cola å gick ner hit! har fått världens dille på russin faktiskt...

Varför berättar ja om detta?? ja menar, vem FAN e intresserad av huruvida jag har vörstingcraveings på russin eller inte??

* SUCK *

Hade ett jättebra ämne jag tänkte skriva av mej om här, men eftersom det finns de som tolkar/misstolkar det jag skriver till lite vad som helst, så tror jag att jag låter bli faktiskt!!

Visserligen har jag ju vid ett flertal gånger skrivit att det är ju trots allt

MIN blogg

MINA texter

MINA funderingar

MINA tankar

MINA synpunkter

MINA åsikter

RESPEKTERA DET!!

samt att OM du vet att du INTE gjort något fel emot mej, varför då ta åt dej av det jag skriver??

Jag skriver ju aldrig ut någons namn, oftast inte ens kön, därför blir ja lika förvånad varje gång som jag sen fått nått mess eller dyl "Jaha, varför skriver du om mej igen nu då??"

Det är just det som jag menar med att en del är så snabba på att tolka mina inlägg till sin egen fördel/nackdel/på sitt sätt!

Men det är väl meningen att det bara ska vara på det sättet.

Undrar om det går lite hand i hand med skitsnack!??! En del människor MÅSTE ju helt enkelt bara ha så tråkiga liv själva, att dom MÅSTE hitta på en massa skitprat och rykten om andra, för att få lite action i sina egna tråkiga liv!!

Jag är väldigt nöjd med min tillvaro som den är just nu! Inte med arbetslösheten då såklart, men i det stora hela! Jag har:

 ♥ En underbar make som älskar mej och bara mej

♥ Underbar familj som stöttar mej i alla lägen

♥ Underbara vänner som jag VET att finns för mej i alla lägen och som inte vänder kappan efter vinden

♥ Härliga husdjur, katterna, Zoya, Laufa o Freyr, VAD skulle jag göra utan er??

♥ Tak över huvudet och mat på bordet

♥ Mysigt hus som jag verkligen trivs KANON i

så inte har jag egentligen något att klaga på direkt inte =)

det där med vänner som vänder kappan efter vinden, nej dem kan jag inte ens sätta i facket "VÄNNER" om jag tänker efter, för en VÄN gör INTE så... Det finns tyvärr människor som verkar tycka att vänner är som slit o släng varor, dom tar den som passar dem just för stunden! OCh om människor är så korkade att dom finner sej  det så får de skylla sej själva...

"Just nu har jag utbyte av att umgås med Malin, då sätter jag undran Karin så länge, slutar ringa eller ta kontakt, ja tar tillbaka henne sen när jag har nytta av henne"

Ungefär så...

Jag har själv varit i det facket... Haft "vänner" som alltid förväntat sej bara att jag ska fråga Hur Högt direkt som de sagt Hoppa. Men när jag inte hoppade mera, utan svarade att "Nä, hoppa själv" så då blir man utbytt, då duger man inte mera... Då tar man nästa vän som frågar Hur Högt, sen när den också sagt NEJ så då tar man mej igen...

Varför finner man sej i det då?? Det har jag också grubblat på mkt... Är det helt enkelt bara så att man är så RÄDD för att bli helt ensam, så man finner sej i vad som helst bara man slipper det?? Ja, jag tror faktiskt det!! Jag har umgåtts med människor som gång på gång svikit eller pissat mej i ögonen, sen när de kommit lipande så har man förlåtit, glömt o gått vidare, sen händer det igen, man tar paus å så kommer dom tillbaka och sådär har det hållit på flera gånger...

Fast även i det fallet har vi båda sagt ifrån och det BLIR INTE flera gånger. Det går inte att behandla oss hur som helst!! Vi finner oss inte i det mera! Duger vi inte som vi är och kan inte folk acceptera att vi har ett annat liv också, tex. ett äktenskap att vårda o ta hand om, så kan de fara å flyga!

Det finns de som inte kan förstå när jag säger att jag inte VILL fara någonstans kvällstid! När Tom kommit hem från jobb är det middag och sen är kvällarna heliga för oss! Vi vill vara tillsammans, även om vi inte gör något, vi kanske ligger på varsin ända soffan, men vi vill vara TILLSAMMANS och göra det! Vi två!! Jag menar, om vi inte trivs med att umgås så skulle vi väl inte vara gifta! Men sånt därnt förstår bara inte alla! Tyvärr!

Varken Tom eller jag har något extremt behov av någon "egentid"! Det finns inget sånt i vårt förhållande! Jag är ensam hemma om dagarna när han jobbar och behöver han sen nån ensamtid så går han ut 30min o gör något på gården, eller jag går till stallet 20min o gör nått. Det räcker för oss! Vi njuter av varandras sällskap helt enkelt! Svårare än så är det inte, och kan inte folk acceptera det så fine! Då får de bli sura då, eller vad de nu blir. Men vissa saker så vill vi inte ändra på!!

Kvällar och söndagar! Dessa är heliga för oss!

Samma gällande festande på skilda håll. Det finns de som inte för allt i världen förstår varför inte vi far skilda gånger på krogen! för att vi INTE VILL DET!!! Svårare än så är det inte att fatta! Sen när jag fick höra här, Tom valde att vara nykter o chaffis när de for med jobbet o golfa o åt middag innan de gick på sommarledigt, så var det en som sa åt mej "Ja, för han vågade väl inget annat, du blir så galen då" men nääää, FELFELFEL!!! De råkade sej så att vi skulle fara till finland dagen efter och Tom valde själv att vara nykter för att han ville inte börja resa med krappis! Det var helt hans egna val!!

* SUCK *

Jag är en hemmaråtta!! PUNKT!!!

Jag ÄLSKAR att umgås med min älskade!! PUNKT!!

Kan du inte accptera det?? DITT BEKYMMER!! Inte mitt!! För jag väljer ALLTID min makes välbefinnande framför ALLT!! Ska jag välja mellan myskväll med Tom eller tjejkväll ute så e valet lätt!! Det är myskväll som gäller! Sån e jag!! Ja menar, varför vara ett par om man INTE trivs med att umgås??

Nu har ju alla människor olika behov av ensamtid, det vet ju jag med, men i grund o botten så e de ju om det samma, om man inte trivs att vara tillsammans, varför då vara ihop??

Kanske en del bara inte är gjorda för att vara i ett seriöst parförhållande! Jag är iaf INTE gjord för att vara ENSAM!! på de senaste 14åren ha jag varit singel i 1 månad =P så näää, jag trivs bara inte att vara ensam!!

Nu är klockan 02:50 o jag ska ta o knata upp till sovrummet o lägga mej brevid min mjuka, varma älskling o sova en stund!!

puss o kram